Worldtour 86-87

Dag 126, fredag 30 januari 1987.

Sydney, Australien.

.

Skulle träffa en viss Laggar på Centralstationen i Sydney klockan halv elva, men han hade försovit sig, så honom såg jag inte förrän tre kvart senare. Efter ett visst planerande och letande efter saft tog vi tåget till Hornsby.

Väl framme i Hornsby hann vi inte ens börja lifta förrän vi blev upplockade av en äldre man som hade sett den svenska flaggan på våra ryggsäckar. Hans dotter bodde i Sverige så han tyckte säkert bara det var roligt att få prata med oss. Det blev inte en särskilt lång lift, men vi kom utanför samhället och fick skjuts direkt av en ung kille till en skiljekorsning längre fram.

Där fick vi problem när en hund, från ingen stans, började följa oss var vi än gick. Laggar gick iväg med den och lämnade den på en bensinmack där de skulle ta om hand om, den till synes, herrelösa hunden.

.

Vi fick, hör och häpna, lift av en Mercedes efter detta och vår fjärde lift blev med en elektriker med sin hund som släppte av oss i en liten ort som heter Oak, strax utanför Newcastle. Där fick vi gå en bit innan vi hittade ett bra ställe att lifta från. Några tjejer skjutsade oss sedan några kilometer i änden av ett villakvarter, där vi blev fast för kvällen och fick sova i ett mycket mjukt gräs.

.

Skulle träffa en viss Laggar på Centralstationen i Sydney klockan halv elva, men han hade försovit sig, så honom såg jag inte förrän tre kvart senare. Efter ett visst planerande och letande efter saft tog vi tåget till Hornsby.

Väl framme i Hornsby hann vi inte ens börja lifta förrän vi blev upplockade av en äldre man som hade sett den svenska flaggan på våra ryggsäckar. Hans dotter bodde i Sverige så han tyckte säkert bara det var roligt att få prata med oss. Det blev inte en särskilt lång lift, men vi kom utanför samhället och fick skjuts direkt av en ung kille till en skiljekorsning längre fram.

Där fick vi problem när en hund, från ingen stans, började följa oss var vi än gick. Laggar gick iväg med den och lämnade den på en bensinmack där de skulle ta om hand om, den till synes, herrelösa hunden.

.

Vi fick, hör och häpna, lift av en Mercedes efter detta och vår fjärde lift blev med en elektriker med sin hund som släppte av oss i en liten ort som heter Oak, strax utanför Newcastle. Där fick vi gå en bit innan vi hittade ett bra ställe att lifta från. Några tjejer skjutsade oss sedan några kilometer i änden av ett villakvarter, där vi blev fast för kvällen och fick sova i ett mycket mjukt gräs.